Sitter och förbereder ett manus till bokmässan, känner ena stunden att oj oj oj, va mycket vi har gjort. Men i nästa sekund så tänker jag, är det här verkligen intressant för någon? Samma sak sa Karin för några dagar sedan när hon läste igenom de texter som nu börjar bli färdiga.
En berättelse som jag påminns om, är från vår första resa till Pakistan. Vi träffade en plastikkirurg som jobbade mycket med att hjälpa kvinnor som skadats av syra. I Pakistan bor cirka 190 miljoner människor. Han var en av två plastikkirurger i halva Pakistan. När vi sitter på hans kontor och pratar om att vi gärna vill träffa kvinnor med sådana erfarenheter, så ser vi honom trycka på en knapp på skrivbordet. En minut senare kommer två syraskadade kvinnor inhaltandes. Han trycker två gånger till, två till kommer, en av dom en man.
Se oss på bokmässan, vi har vårt stora seminarium på torsdag klockan 11.00. Eller så hittar du oss på flera av de andra scenerna senare.
/Linda