Om glidmedel och pyramider

Idag har vi äntligen besökt pyramiderna! Mellan idel påflugna kamelskötare och nyfikna skolklasser som vill få vara på bild tillsammans med oss, gick jag och Kerstin runt och diskuterade … sex.

För det är ju det som man aldrig kan läka. När man har blivit könsstympad alltså. Visst kan man komma över sitt trauma med ansträngning, och om man inte dör så kommer förmodligen framtida medicinska problem att vara relativt lindriga i vardagslivet, men sexet, det är aldrig detsamma. Hur skulle det vara utan klitoris? Eller som för Magda, vår stjärna i Minia och projektledare för Better Life som arbetar mot könsstympning där, som berättade att hennes körtlar som producerar kroppens naturliga glidmedel är förstörda. Hon har ont varje gång hon och hennes man ligger med varandra!

Till råga på allt så verkar ingen vi pratar om ha hört talas om glidmedel på tub. En läkare berättar att han inte hade hört talas om könsstympning förrän alldeles nyligen, att ingen pratar om det under läkarutbildningen, och hans systrar är inte könsstympade. Så när någon kommer till honom med problem så säger han att det inte finns något att göra.

Vi gjorde vårt för att försöka sprida ordet igår. Mer glidmedel åt folket i Egypten!

/Linda

Sexsnack med imamer

Det är roligt att jobba med Linda, inte bara för att hon är skicklig och smart, utan för allt som händer omkring henne där hon går omkring med sin utrustning hängande runt höfterna. Jag har ofta roligt åt de scenerna, senast idag på fredagseftermiddagen.

Två imamer satt i varsin plaststol, och jag med blocket uppslaget och mina frågor om könsstympning och religion. Men lätt var det inte att komma till skott, de båda herrarna hade blicken bara åt ett håll. Nämligen på Linda. Hela tiden. Och alla vi andra – jag, tolken och övriga sällskapet – blev allt mer fnissiga.
Till slut sa den imam (som numera är mot könsstympning) att han tackar Gud föratt han blivit upplyst om farorna, men rösten var förströdd och snart fäste han åter en trånande blick på Linda: “Du kan väl komma snart igen?”

Den andre imamen rekommenderar fortfarande sina församlingsmedlemmar att låta omskära sina döttrar, så att de inte blir alldeles sexgalna.
Den åsikten är inte direkt något att skratta åt, men jag kan tänka att skratt ändåförenar människor. På något sätt. Som när vi frågade: Vad skulle du säga om din son vill gifta sig med en kvinna som inte är omskuren?

Han svarade: “Då dödar hon honom! Hon kommer att kräva mer sex än vad han kan erbjuda!”
Då började Linda skratta, och jag och hela sällskapet.
Och faktiskt även de båda herrarna.
Ett befriande skratt.

/Kerstin