En annan sorts död

En gravid kvinna i en by i Nicaragua börjar blöda. Precis som alla andra blivande mammor i världen blir hon rädd och åker till närmaste hälsoklinik. Där vill de inte ta emot henne. De säger att de inte har kompetens att undersöka sådana komplikationer, men egentligen är de – precis som alla andra sjukvårdsanställda i Nicaragua – livrädda för allt som kan innebära att de måste välja mellan att rädda kvinnan eller fostret. Att behandla kvinnan på ett sätt som gör att fostret dör kan innebära åtal för brott mot landets stenhårda abortlagar – eller åtminstone att läkaren förlorar sin legitimation.
Alltså skickar man kvinnan vidare till ett stort sjukhus, t ex i huvudstaden Maganua. Hon får inte åka ambulans eller sjuktransport utan tvingas ta bussen. Där är hon inte heller välkommen. Graviditetskomplikationer ska skötas på lokala sjukhus. Kvinnan får kliva på bussen igen och försöka ta sig tillbaka hem.
När hon förblöder i bussen betraktas hennes död som en ”vägolycka” och hamnar inte ens i statistikkolumnen för mödradödlighet.
President Daniel Ortega omvaldes i går, i armkrok med den katolske biskopen i landet. Som tack för sandinistregeringens abortlagar som inte under några omständigheter tillåter abort har kyrkan stött Ortega. På onsdag får Vilma Núñez De Escorcia från Nicaragua ”Stieg Larsson-priset” för sin kamp mot de orättfärdiga abortlagarna. Jag ska prata med henne på ett seminarium på kvällen. Ska ge henne en kram.
I vårt projekt har vi valt bort aborterna, men är inte detta mord så vet jag inte vad.
/Karin